Möklinta Bio = Kultur - med tonvikt på "KULT"!

Vetenskapen bakom upplevelsen - upptäckten av kolbågen
   Historien om kolbågelampan är en klassisk berättelse om en vetenskaplig upptäckt som tvingades att vänta under långa tider tills den kunde bli satt i praktiskt bruk - på grund av att den stödjande tekniken inte var redo.
   Sir Humphrey Davy observerade 1802 att när två kolelektroder fördes samman, och en kraftig elektrisk ström passerade genom dem, skapades ett bländande vitt ljus i glappet mellan de två elektroderna. Ljuset skapades av kolatomer som hade hettats upp till en sådan grad av strömmen att de hade förlorat många av sina elektroner och ryckts loss från elektroderna och flöt mellan dem i en het plasma av joner. När de hungriga små jonerna stal tillbaka elektronerna från den elektriska strömmen producerades ljus av varierande våglängd.
   Utan att tråka ut läsaren med alltför många detaljer om herr Max Planck och hans ekvationer blir resultatet att ljus av en särskild våglängd skapas när varje elektron dräms tillbaka på sin rätta plats av den attraherande laddningen i kolkärnan. Denna upptäckt fick avsevärd inverkan på utvecklingen av visuella kommunikationsmedia.
   Fotografier, som inte skulle dyka upp på scenen förrän 35 år senare, kunde belysas bakifrån och en bild projiceras på en skärm (grunden för diabilder och biofilmsteknik). Folk kunde lättare läsa och studera efter mörkrets inbrott med denna kraftfulla ljuskälla. En primitiv inledning hade därmed gjorts vad gäller elektrisk belysning. En modern datorskärm producerar ljus genom samma fysiska princip (fosfor joniseras till ljus med en elektronstråle) men på ett mildare sätt.
   Oturligt nog hade man ännu inte utvecklat elektriska batterier eller generatorer, och kolbågen förblev därför en laboratorieleksak än så länge. Det tog ända till 1870-talet innan man utvecklat batterier, starka nog att driva en kolbågelampa, till ett ekonomiskt rimligt pris. En fotbollsmatch utomhus belystes av kolbågelampor 1878, och bågen vidareutvecklades för användning till belysning i industrin under återstoden av 1800-talet och början av 1900-talet.
   Kolbågar är alltför kraftfulla för hushållsbelysning. Deras huvudsakliga användning har varit massiv utomhusbelysning, strålkastare för flygvärn och biografprojektorer.